Kronobefallningsman.
Levde som befallningsman mellan 1730 och 1756 i Harås, Spekeröd (O).
Flyttade 1756 från Harås, Spekeröd (O) till Wälan, Romelanda (O).
Flyttade mellan 1758 och 1759 till Kungälv (O).
Död kring nyår mellan 1764 och 1765 i Kungälv (O).
I domböckerna förekommer AA åtminstone fram till 1756.
Enligt tabellverkets listor från 1756 finns ingen ämbetsman på Östra Harås, i mantalslängd
1758 är det en ny befallningsman boende där.
A. upptog 1748 års tioende för kyrkan, men betalade inte in utan står ett antal år framöver som
skyldig 62:5 från 1748 års uppbörd. Skulden avskrevs 1752 efter kvittning mot ett antal
anskaffade brädor motsvarande beloppet.
Upptagen i 1757-1762 års i Kyrkliga Räkenskaper Spekeröd LI:2, då skyldig
kyrkan 9:29, benämnd som befallningsman Almgren. 1763 finns skulden kvar, men då är han
benämnd som förre befallningsmannen Almgren
1764-67 är skulden satt på befallningsman Almgrens sterbhus.
1768-71 är skulden fortfarande kvar, nu på befallningsman Almgrens arvingar.
1772-73 är det inskrivet avlidna kronobefallningsmannens arvingar
1774-76 befallningsman Almgrens arvingar.
1777-92 befallningsman Almgrens arvingar 1:31:3
Boende hos sonen Nils i Romelanda, Wälan, 1756 och flyttade sedan till Kungälv, där han
återfinns i mantalslängden 1760, som "befallningsman Anders Almgren med häradsskrivares
lön"
Nämns ett antal gånger i Kungälvs RR AI:17-24 (1759-65). Han erhåller burskap i Kungälv
den 2 april 1759. Han synes vara aktiv i syftet att förbättra sina affärer, men blir då och då
instämd till rådhusrätten i ekonomiska ärenden, kontraktsbrott mm.¥
I januari 1759 går borgmästare Wesslo och rådman Lidbom i borgen för Almgren för beloppet
5000 Dahler Silvermynt. Som säkerhet hade Almgren en fordran på samma belopp i "det
Strömdahlska sterbhuset" (Uddevalla). I början av 1763 är inte borgensumman återbetald och
rådman Lidbom anhåller om att en inteckning skall göras i Almgrens fasta och lösa egendomar.
Detta fastslås också i mars 1763. Det verkar vara en hård kamp för att behålla sin status i
samhället och medlen kanske inte alltid var lagliga.
Sista anteckningen där han är i livet är från den 3 december 1764. Den 16 februari anges han
som avliden. I samband därmed kommer också noteringen om barnen och "faderbrodern
Controleuren Abraham Almgren"!
.
Under 1763 tituleras han vid ett tillfälle som "för detta Kronobefallningsman", vilket stämmer
med noteringen i Spekeröds kyrkoräkenskaper
I Tabellverket hittas under "Crono-Betjänter, Fogdar, Länsmän &c." inga personer 1757.
1760 finns 6 st personer registrerade, 3 av varje kön, 1763 2 personer (en av varje kön) och
1766 inga personer.
Vid sonen Nils förstföddas dop 1765 var varken Anders eller hans hustru upptagna som
faddrar/vittnen.
Istället fanns bl.a. tre av hans syskon samt faderns efterträdare som kronobefallningsman på
plats vid dopet. Detta borde tyda på att även hustrun var död
Första noteringen är i jordeboken 1730, där han är boende på Östra Harås, Spekeröd (O) och
titulerad befallningsman. Han hittas på samma boställe i jordeböckerna 1736, 1742 och
mantalslängden 1748. I domböckerna för Inlands Fräkne H:d förekommer Anders som
kronobefallningsman fram till 1756, därefter är det befallningsman Hindrich Printzler som
agerar.
Vidare kan man av de på internet utlagda avskrifterna av Tabelleverkets statistik utläsa att på
Östra Harås bor 1749 och framåt en statlig ämbetsman med tillhörande familj. 1756 är det
ingen sådan boende där medan det 1758 dykt upp en ny befallningsman med familj, Hindrich
Printzler, (annan sammansättning på familjen) vilket bekräftas av kyrkböckerna. I
kyrkböckerna för Spekeröd (C:1) förekommer Anders inte efter 1755-12-28 då hans son
Andreas dog, ej heller som fadder. Då levde han på Harås.
Upptagen i 1757-1762 års i Kyrkliga Räkenskaper Spekeröd LI:2, då skyldig kyrkan 9:29 och
benämnd som befallningsman Almgren. 1763 finns skulden kvar, men då är han benämnd som
förre befallningsmannen Almgren. Från 1764 är skulden bokförd på hans sterbhus eller hans
arvingar. Ännu 1792 finns skulden! Eftersom det bevisligen finns en ny befallningsman boende
på Harås senast 1758, kan man undra över anledningen till att han betecknas som förre
befallningsman i kyrkoräkenskapen först 1763. Men då han betitlas befallningsman ännu i
1792 års räkenskaper, kan man nog bortse från tituleringens betydelse.
Orsaken kan man spekulera i, men Anders (med hustru och minst en dotter?) flyttar från Harås
1756 och återfinns i mantalslängden för Romelanda det året, hos sonen Nils. Flyttar sen till
Kungälv och återfinns där i mantalslängden 1760, troligen tillsammans med hustrun och en
dotter.
Nämns ett antal gånger i Kungälvs RR AI:17-24 (1759-65). Han erhåller burskap i Kungälv
den 2 april 1759. Han synes vara aktiv i syftet att förbättra sina affärer, men blir då och då
instämd till rådhusrätten i ekonomiska ärenden, kontraktsbrott mm.
I januari 1759 går borgmästare Wesslo och rådman Lidbom i borgen för Almgren för beloppet
5000 Dahler Silvermynt. Som säkerhet hade Almgren en fordran på samma belopp i "det
Strömdahlska sterbhuset" (Uddevalla). I början av 1763 är inte borgensumman återbetald och
rådman Lidbom anhåller om att en inteckning skall göras i Almgrens fasta och lösa egendomar.
Detta fastslås också i mars 1763. Det verkar vara en hård kamp för att behålla sin status i
samhället och medlen kanske inte alltid var lagliga. Det är oklart vilken typ av affärer Anders
sysslade med.
Efter hans död nämns hans innehav i en eller flera fastigheter öster om kyrkan.
Sista anteckningen där han är i livet är från den 3 december 1764. Den 16 februari anges han
som avliden. I samband därmed kommer också noteringen om barnen och "faderbrodern
controleuren Abraham Almgren"!
Detta innebär att Anders Almgren är son till komministern i Larv, Nils Almgren (1660-1711) och
hans hustru Ingeborg Andersdotter!
1764 (och 1765) nämns hans sterbhus och därefter hans arvingar som skuldägare (Spekeröd
LI:2).
Hans son Nils, fältväbel, var först gift med Catharina Holmsten och de bodde på Östra Harås
åtminstone mellan 1765-1770. 1775 bor de på Labohl. Som ogift bodde Nils, åtminstone 1755,
på Wälan i Romelanda socken.
Vid sonen Nils förstföddas dop 1765 var varken Anders eller hans hustru upptagna som
faddrar/vittnen. Istället fanns bl.a. tre av hans syskon samt faderns efterträdare som
kronobefallningsman på plats vid dopet. Detta borde tyda på att även modern var död 1765,
vilket också indikeras av anteckningarna i Kungälvs RR (AI:24).
Anders yngsta dotter Magdalena bodde vid sitt giftermål 1772 på Stora Risby i Hålta,
förmodligen hos sin storasyster Ingebor Lovisa och hennes familj, maken Lorentz Boije och 4
barn.
Intressant är den Ingeborg Almgren som bar Anders andra barn vid dopet 1735. Kan mycket
väl vara Anders mor Ingeborg Andersdotter, är dock osäker på om hon levde 1735 (avled
1771 enligt SSHM)
Att Abraham är bror till Anders visas i två protokoll från Kungälvs RR AI:24, 16 februari
respektive 2 mars 1765.
".. thet som af afledne kronobefallningsmannen Almgrens arvingar och theras faderbroder herr
Controleuren Almgren ...."
"... för afledne .... Anders Almgrens barn, samt theras faderbroder Abraham Almgren ..."
I AIa:2 (1752 17 juni) finns ett ärende som berör AA. Läsvärt!!
Källor:
Namnregister Bohuslän, Olof Brattö
Spekeröd C:1
Jordeböcker Spekeröd 1730, 1736, 1742. mantalslängd Spekeröd 1748
Tabellverket 1749-1859 (DDB)
Mantalslängd Romelanda 1756
Mantalslängd Kungälv 1760
Kungälvs RR AI:17-24
|